[[ Njorun ]]

Jag spanar ut genom fönstret och möts av en regnvägg. Uttrycket spöregn har aldrig varit mer korrekt. Åskan drar förbi, smäller ned blixtar och skrämer skiten ur små vovvar.

Själv är jag varm och mätt, iförd de allra bästaste myskläderna och strax på väg mot sängen.
Det är tokmysigt.



På jobbet har jag ännu en gång bekräftat min KNAS-stämpel när jag ihärdigt menar att vädret inte är så dumt. Att regniga dagar har sin charm.

"Oj voj vad härlig med lite regn" skrockar jag, "Så trevligt med lite svalare temperaturer efter alla veckor jag haft med 42 grader..."

Länge än så hinner jag inte innan någon träffar mig i huvudet med en mugg, en sko, en laptop eller något annat som fanns till hands. Jag är ganska ensam om mina åsiker om man säger så.

Fast egentligen.. varför hatar vi det svalare vädret? Varför är vi så inprogrammerade att ogilla regn? Precis som värmen har sina för- och nackdelar har även höstvädret två sidor. Och jag väljer att se den bra sidan.

Allt annat vore ju puckat.

Jag svär... så fort jag bara tänkte tanken på att gå ut och springa, så började det ösregna.

Sollr folks! Ska sluta med sånna dumheter.

Jag vet inte riktigt om det var Alingsås eller Alcudia jag åkte hem till över påsk, för vädret kunde inte vara mer olikt vad vi har i Oslo. Här stålar solen och jag suger åt mig likt en uttorkad kaktus. 20 grader mätte vi och jag passade på att fira med en mjukglass.

Kort sagt är den här påsken alldeles fenomenal, jag skulle nästan kunna drista mig till att mumla något om bäst någonsin. Vi sitter ute och njuter av påskmiddagar, familjemiddagar, åker till stugan, solar, springer, shoppar och bara mår allmänt bra.

Igår när jag och lillebror sitter ute tittar han på mig och säger "det här verkar vara för bra för att vara sant"
och jag kan inget annat än att hålla med.

Så ni kanske förstår, varför datorn får vila.

Det började just snöa.
Igen.

Om jag inte skriver något ikväll har jag dött av solbrist.
Eller kanske frusit ihjäl på vägen hem.
Eller rätt och slätt tagit livet av mig i ren abstinens.

Tre iskalla månader och 16 minusgrader senare ger jag slutligen upp. Jag slutar intala mig själv att våren är på väg och att det är fågelkvitter jag hör på morgonen. Jag har nog egentligen alltid vetat att det var saltbilen.

När hela Oslo återigen ligger infruset under tjocka lager ogenomtränglig is kryper jag till korset och köper slutligen en vinterjacka. Jag som hade bestämt mig, att det inte skulle behövas någon. Att jag skulle slippa ha köp-ångest och att det här var sista vintern i norden på ett bra tag.

Nu ska ni se att det allt blir fart på värmen, som ett hån mot min konsumtion.

Det betyder väl att våren är på väg? Va? Eller?

Innan jag ens slår upp ögonen hörs det avlägsna bruset av spöregn.
Åh nej.

Kollar väderprognosen och får de upplyftande resultatet:
16 grader och regn. I ännu en vecka.

Via internet hör jag rykten om sol i Sverige - strålande solsken som värmer. Vissa hade till och med lyckats med bedriften att bränna sig. Wow. Grillen dammas av och lyckliga familjer samlas runt dem för trevliga utekvällar. Uteserveringarna drar igång. Vårkänslorna spirar och vinterjackan göms undan för ännu en säsong.

Okej, suckar jag. Sverige har offeciellt gått om Australien i väder.
Nå, är ni nöjda nu eller!?

Det märks lite här och var att vintern är på väg.

• Även när solen skiner, svettas man inte
• Det är mörkt när jag vaknar
• Vi har börjat sova med täcke
• Fläkten står avstängd
• Skolan är kallare än någonsin
• Man blir inte solbränd på vägen hem från skolan

Tur att jag får en sommar till när jag anländer till Sverige! :D

Usch vad jag känner mig grinig.
Nu har det regnat oavbrutet i en vecka. Solen har vi inte sett på flera dagar. Känns inte som sommar i Australien, det känns som Februari i Sverige.

Vi hade tänkt att åka till kusten såhär på vår sista helg av frihet. Sedan kopplar skolan åter sitt hårda grepp runt oss och möjligheten att se Australiens sol och bad blir mycket begränsad. Men som sagt, det blev inställt på grund av det dåliga vädret.

Har varit på Bondi Beach 3 ggr hittills, och frusit häcken av mig varje gång. De blåser som fan där ser ni. Detta var inte vad jag föreställde mig. Inte alls. Sydney är en underbar storstad men Sol och Bad har det inte blivit nåt. Och nu lider sommaren mot sitt slut och vi undrar fortfarande när den ska börja.

Klag klag klag
Jag vet att ni hatar mig just nu.

Idag är första dagen på Råttans År.

Nu var sommaren slut.

Dagen började fint med sol. Vi försökte oss på en picknick vid vattnet med solen ville inte riktigt. När den försvann bestämde jag mig för att springa till gymmet och lyfta lite skrot istället :)

Vädret här nere har inte alls varit som jag förväntade mig. Både jag och Joel tänkte lite mer sol och lite mindre regn när vi föreställde oss Australien.