Trägen vinner

Som ni kunde läsa tidigare blev jag totalt-smiskad i alfapet på engelska. Därför var jag extra nervös när det i morse blev dags för revanch.

Joel kastade tävlingsblicken åt alla håll och kanter.
Yvette knäckte knogarna och såg farlig ut.
Jag bara log.

Vad de inte vet om är att jag tjuvtränat under den gångna veckan. När Joel suttit vid datorn smyger jag ut till köket och öppnar Scrabble-lådan. Där sitter jag sedan och kastar om bokstäver tills ögonen går i kors. Heheheee...

Och visst gav det utbetalning. Jag vann överlägset.
Överlägset - men inte ödmjukt.

Resten av eftermiddagen har jag sprungit runt och skrikit "yeehaaa". I min panna står det skrivet WINNER med vattenfast tusch. Tyvärr bakvänt eftersom jag stod framför en spegel och skrev det.



image196

DreamHack presentation

Ni är nog lika trötta på DreamHack som jag är vid det här laget.
I tre veckor har jag jobbat med det och idag var det äntligen presentation.


Vi fick även tillbaka de två första delmomenten och jag fick till min förvåning MVG- på båda. Vilket betyder att om jag kan ro iland i alla fall ytterligare ett delmoment borde jag får MVG på hela kursen. Perfektionist som jag är finns det ju inget annat mål.

Därför lades det ned lite extra krut och jag spurtade in i mål. Tekniken fortsatte även idag att runka balle, jag visste inte att det ens var möjligt att krånga så mycket. Jag ville vara energisk och positiv under mitt tal, men är rädd att jag gick till överdrift och snuddade vid teletubbies på uppåttjack.

Lyckligvis finns inget bevis av detta kvar, det lever endast i minnet. Vad som däremot finns är två små filmer jag gjort. Råmaterialt är skamlöst stulet från YouTube, för jag har ju inte själv deltagit på DreamHack. Ännu.













Nu lovar jag att sluta tjata om detta.
Hej hopp!

Jag kan inte, jag har mens

Liu = 25 år och från Kina. Min vän. Min klasskamrat.

Liu - Hej Hanna. Du har bastat!
Hanna - öööh hej.. hur visste du det?
Liu - Du är helt röd i ansiktet
Hanna - ååååhhh
Liu - Varför sa du inte till mig för??
Hanna - Åh förlåt! Jag visste inte att du vilja följa med.
Liu - Mjo. Näe det hade jag väl inte. *böjer sig fram och viskar* Jag har  m e n s.
Hanna - oh. Gillar du inte att basta när du har mens?
Liu -  BASTAR DU NÄR DU HAR MENS??
Hanna - Öh jo.. ja.. det gör jag väl. Ibland.
Liu - Hurdå?
Hanna - ?? va?
Liu - Hur gör du *ser sig orolig omkring*... med bindan?
Hanna - Jag använder en tampong..?
Liu - Vad är det?
Hanna - ???.......... Vill du att jag ska visa?


husdjur

Sitter i skolan och arbetar.
En kackerlacka vandrar obekymrat över tangentbordet.



UUUUUUUUUUUUUUUHHHHHH!!!!

Suris

Hej alla

Jag tänker inte skriva något idag.
Jag är på tok för sur.

Jävla skitdatorer!!
Varför finns de? De fungerar ju för fan aldrig. Plåtburk. usch.

Jag är inte bara sur, jag är stressad också.
Presentation imorgon på DreamHack-arbetet. 3 veckor har jag lagt ned på det, men kan inte köra min presentation för datorhelvetet har strulat hela dagen.

Inte för att det är något fel på min dator, utan bara på alla fula system. Den som kom på alla olika filformat måste ha varit en sadistisk tomte.

HUR I HELA HELVETE OMVANDLAR JAG FLASHFILMER???

Stackars lilla rumpa

Igår var jag hurtig som fan och åkte med på ett spinning pass.
Vi åkte över imaginära berg och spurtade i låtsas-backar. Jag spurtade som fan. Kunde riktigt känna hur vinden lekte med mitt hår. Ojoj vad jag tog i, benen bara vevade runt i en omänsklig fart.

Svettig och lycklig lallade jag hemåt och somnade som en baby. Och vaknade upp nästa morgon till den mest outhärdliga smärta! Min stackars rumpa, min söta bak. Min perfekta röv har gått och blivit alldeles öm. Jag kan inte ens sitta ned, jag kan inte ens så upp.  Min rumpa vill bara springa och gömma sig så ont den har.

Jag säger bara en sak - De Hårda Sadlarna. Usch.
Hur löser vi detta problemet? Jag kommer självklart ta med mig en kudde till nästa pass och sitta på, men tills dess, hur får jag smärtan att försvinna?

Joel flinar och säger "det löööser sig allt göömman" på sin bredaste göteborgsdialekt.
Och så daskar han till mig på baken.
Och så får han en örfil.

Länge leve det engelska språket.

Det är så underbart att vara här i ett engelsktalande land. Jag känner verkligen hur mitt ordförråd blir rikare för var dag. Idag spelade vi till exempel. Vi spelade Alfapet. På engelska.

Hoy oy wow vad bra det gick för mig. Lyckades få till ett par riktigt bra där: cat, hat, car, jar. Många poäng. Yvette klagade över att orden var för korta för att bygga vidare på, varvid jag svarar: "liten men naggande god."
Hon tittar såklart oförstående på mig eftersom hon inte kan svenska, och så spelade vi vidare.

Efter min katastrofala förlust känner hon behovet av att utöka mitt ordförråd och undervisar mig mycket pedagogiskt. Här är orden jag lärt mig hittills:

På Engelska:
  • smashed
  • plastered
  • drunk
  • pissed
  • hammered
  • wasted
  • trashed
  • wrecked
  • totald
  • shitfaced

På svenska: Full.

Kära Yvette

I vår lägenhet bor det som bekant 6 personer. En av dessa är Yvette. Hon är en blond krulltott från Queenslands bush och väldigt väldigt rar. Men ibland verkar hon inte ha alla chipsen i påsen.

Citat 1
Y - jag tycker inte om det här med sommartid. Eftersom jag är så morgontrött gillar jag inte att behöva kliva upp en timma tidigare varje dag.
H - Men.. du går väl och lägger dig tidigare då med?
Y - nej men du förstår, när man ställer om till sommartid drar man FRAM klockan EN TIMMA. Fattar du? Alltså får man en timma mindre per dag.

Citat 2
Y - Vet du vaaaad? Jag fattade aldrig riktigt vad din pojkvän hette. När vi presenterade oss sa han typ.. "Joo-eel" (svenskt uttal) och jag förstod ingenting. Men så idag såg jag ett brev adresserat till honom och då såg jag att han heter ju "Djåol" (engelsk uttal).
H - mmm. Så blir det väl på engelska. Men han heter ju faktiskt Joo-eel.
Y - Nej Hanna. Jag såg hans brev. Han heter Djåol.

Sydney Royal Easter Show

Hur firar man påsk i Australien? Vad är bästa sättet att fira jesus näst efter choklad och kycklingar?
Med en stor festval såklart!!

image195

Jag och Joel betade snabbt av punkt ett på Australien-listan och begav oss till Sydney Royal Easter Show. En bonus är att de tog plats i the Olympic Park så fick man sett den också!

Dyrt som fan var det så klart, men jag fortsätter intala mig själv att det är monopolpengar vi har att göra med. Annars hade jag nog börjat gråta över priserna: glass 24 kr, dricka 30 kr, inträde, 200 kr.

Stället var helt gigantiskt, och vi missade säkert hälften trots intensivt utforskningsarbete. Det var karuseller, marknader, mat, tävlingar, stånd, djur, tatueringar, och de mycket mysiska show bags som alla var galna i.

Dagens höjdpunkter är:
Klappa en ko, godisremmar, cowboys vallar kor tävling, vedhuggartävling, friterad ost på pinne och lemonad.
Dagens absoluta bottennapp är: "Twisted fries". 8 dollar. Åt tre av dem. Eeeuuuuuwww.

Nedräkning

Det slog mig med sådan kraft häromdagen att snart åker jag härifrån. Vi har nu varit i Sydney i 9 månader, och det är dryga 2 månader kvar. Eller 64 dagar för att vara exakt.

Va?? Det är ju ingenting.

Känslostorm? Ja
Nervös? Ja
Uppspelt? Ja
PANIK? JA!

Nu måste jag verkligen se till att hinna med allt. Jag vill inte åka hem och känna att jag missade något.
För att få ordning på torpet har jag givetvis skrivit en Australien-lista med saker jag ha kvar att göra. Lyckligtvis är det inte speciellt jobbiga saker och jag inser vad mycket vi har hunnit med.

image194

För att jämna ut det hela skrev jag givetvis en Svergie-lista med vad jag ska göra när jag kommer hem.

Inventering

När vi landade i Australien började vi om på noll. Vi hade inget mjöl, inget socker, ingenting. Vi var tvungna att köpa nytt. Jag sitter här och funderar på vad vi egentligen har lagt pengarna på. Det säger en hel del om vad man är för person.

Ett urval av vår shopping de senaste 9 månaderna:

  • 320 ägg
  • 1 liter socker
  • 5 vitlökar
  • 20 paket nudlar
  • potatismosare
  • 2 flaskor rakgel
  • 200 påsar te
  • 4 burkar solskyddfaktor
  • 1 pkt fiskpinnar
  • 2 paket spaghetti
  • 30 burkar konserverad ananas

Vad säger det om oss egentligen?

Två icke-håriga, äggälskande, fiskhatande svenskar som gör potatismos stup i kvarten.

Glad Påsk!

Inga häxor, smällare eller påskkycklingar för oss i år men vi påskar på så gott det går.
För australiensarna verkar påsk betyda choklad och hot cross buns. Båda har intagits riktligt under den gångna veckan.

image193

Påskafton firades med den mycket traditionella maten ungsrostade rotfrukter, målade ägg, köttbullar, tzatziki samt mars-ägg. Inga snapsar fanns att tillgå, så vi provade med diskmedel istället.


image191



Påskdagen firades som bekant i Manlys solsken med ännu mer choklad, samt en gudstjänst på kvällen. Och vilken gudstjänst sedan! Det är världsberömda Hillsong Church som hyrt in sig i Sydney Convention Centre och satt ihop den mest spektakulära gudstjänsten någonsin.


image192


Så här borde det alltid vara i Sverige. Varför sjunger man inte mer i kyrkan? Varför dansar man inte mer? Varför finns det inte trummor och bas bredvid predikstolen i alla kyrkor? Det blir så mycket roligare. Luften bara flödar av kärlek. Jag blev verkligt berörd. En och annan tår kom till och med. Skrämde antagligen livet ur Joel men det var så fint.

Kristen eller inte så tycker jag alla borde njuta av påsken. Det är faktiskt en kärlekens högtid.

Manly baby!

Så blev det äntligen dags för Manly. I över 5 månader har vi gått och sagt:

"Ska vi inte dra till Manly i helgen?"
"Jo visst, klart vi ska"
"Fast.. det gick ju den bra filmen då.. vi skiter i det.."
"mm.. jo.. vi tar det nästa helg."
"just det! nästa helg blir det."
"Jaaaa. Då blir det verkligen av.
"Det tummar vi på"
"Tummis älskling."

Vi modiga äventyrare hoppade på färjan, stod längst fram och lät vinden leka med håret. Väl framme hoppade vi av, gick till straden, suckade och sa "nu är vi här".

389150-190


Vi tittade några ögonblick till och frågade oss sedan, vad gör vi härnäst?
Vi är här, men vad sen?

Dags att tvätta

I morse vid påklädning inser jag att det är dags att tvätta. Inga trosor kvar.
Det blir en lajbans påskafton! Troslös!

Tur att jag har så många trosor så jag slipper tvätta så ofta i alla fall :)

Horoskop vs Hint?

Läser på Joels blogg hans egenkomponerade kinesiska påsk-horoskop.

"Tigerns år (1974, 86, 98) - Din partner vill prova det "andra hålet"..... på sig själv."

Borde jag vara orolig??

striptease och poledance

Så var min sista lektion hos poledancen klar. Jag känner nästa en liten tår i ögat. Tänk att 6 veckor gick så fort. Det är på ett sätt skönt att inte vara uppbunden på tosdagar (allt händer på torsdagar av någon anledning) men jag vet att det kommer kännas tomt.

Därför blev jag så glad när Suzie berättade om en annan studio där hon jobbade. På hennes hemsida se jag att de har kursen på måndagar eller tisdagar en liten bit från där jag bor.

Jag ser också att hon har en föreställning ikväll! =)
Jag frågar Joel om han vill gå på strippklubb.
Han säger nej.

image189


Que?
Vem är mannen i förhållandet?

Officiell Smisk

Detta är en pik till vänner och familj där hemma som smygläser bloggen utan att lämna en endaste kommentar. Det är märkligt att människor jag aldrig träffat är bättre på att höra av sig och ge åsikter. Ni vet vad som händer i mitt liv, jag har ingen aning om vad som händer i ert.

Skärpning.

Vad har jag lärt mig idag?

  • Align-verktyget i InDesign är skitbra.
  • Man kan inte ladda upp CMYK bilder på bloggen.
  • Skriv inte ut hela lärarens namn om du ska dissa dem. Chansen finns att hon googlar sig själv, hittar den och ber dig översätta vad som står där. Chansen är också betydligt större än man tror.
  • Svart som är blandat med C0 M0 Y0 K100 ser annurlunda ut vid tryck än C100 K100 Y100 K100 trots att de ser likadana ut på skärm.
  • Pickels betyder inte ättiksgurka
  • Katolska asiater har två namn. Ett på modermål och ett från bibeln.

Pucko-Hanna v2.0

Okej. Ni får säga det. Ni får ställa er upp och skrika för era lungors fulla kraft:
Vad var det jag sa?!?

Joel, du får också flina menande.
Jag kan inte leta. Det är ett faktum.
Jag är helt kolossalt urusel på att leta. Jag är sämst helt enkelt.

Skissen låg i blocket med de andra. Bara det att den låg längst bak.
Kollade jag i blocket? Svar ja.
Kom jag på den briljanta idén alla kolla igenom HELA blocket? Uppenbarligen inte.

Hanna ställer sig i skamvrån för resten av dagen.
(Hanna gör också en liten segerdans över sitt MVG)

Jills gyllene ögonblick

Åter en anekdok om vår ytterst förvirrade lärare Jill.

Idag bytte vi och paralellklassen datasalar. Det blev en del förvirrade miner men de flesta hittade snart till sin egentliga klass. Sedan kommer Jill in, och märker ingenting. Hon börjar packa upp sina saker och lägger aldrig märke till att det inte är hennes klass som sitter och stirrar förstummade på denna virriga kvinna.

Det går så långt att den andra läraren får knacka henne på axeln och förklara.
Jill fnittrar och skuttar in till oss. Så börjar ännu en lärorik dag.

Funderingar på morgonkvisten

Varför känner vissa människor behovet av att tvätta håret VARJE morgon?
Varför delar jag hus med två sådana koreaner?
Varför måste vi även dela toalett med dem?
Varför går de upp samtidigt som mig?
Varför är toaletten aldrig ledig när jag vill ha den!?!?!

10 saker som är roligare än läxor

  1. Raka benen
  2. Städa rummet
  3. Bråka med folk
  4. Titta när färg torkar
  5. Leta kackerlackor
  6. Försöka slicka armbågen
  7. Slicka någon annans armbåge istället
  8. Titta på tyska nyhetsreportage
  9. Skriva meningslösa inlägg
  10. Topsa öronen

Knivig situation

Idag fick jag slutligen betalt för allt rövslickeri jag ägnat mig åt.
I flera månder har jag varit lärarna till lags och äntligen är de snälla tillbaka.


Tori kommer upp till mig med en lapp. På den står det att min arbete var superbra, verkligen jättefint, och förtjänar ett MVG. Om jag får det på arbetet får jag MVG i hela kursen. Viktigt alltså. Tyvärr var jag så stressad vid inlämning att jag glömde bifoga min av läraren godkända skiss, som visar hur jag kom på designen. Utan bevis på att designen är min kan jag inte få mer än VG.

Helvete.

Tori viskar dock att hon vet hur duktig jag är och kan tänka sig att göra ett undantag. Om jag hittar skissen och lämnar in den i morgon, är det som att bludern aldrig ägt rum. Jag får mitt älskade betyg och alla är nöja och glada.
... Ett problem dock.... Jag vet inte var den är. Den är borta, försvunnen, puts väck.

Helvete!

Tvättstugor

Alla fruktar vi dem. Tvättstugorna.
De gemensamma tvättstugorna kan få även den tuffaste att darra. Tanken på tvätttid framkallar ångest, svett, flackande blick och svaga knän. Tvättstugorna är inget att leka med, de kan skapa krig.

Tänkte berätta en liten anekdot om min kära moder. När jag flyttade till Australien tog hon och Ulf över min lägenhet. Jag varnade henne så för tvätten, oj vad jag varnade henne. Berättade långa historier om hur tvättstugemonstret stryker omkring och jävlas, om hur grannarna stänger av elen och annat smått och gott. Hon klappar mig på huvudet och ler.
"Det blir så bra så Hanna."

Förra veckan fick jag höra det roligaste sedan länge. Mamma kämpade med tvätten, det gjorde hon. Bokade tider hon inte kunde hålla, kånkade korgar upp för trappor och fick elen avstängd för jämnan. Till slut sa det stopp och de tog till drastiska åtgärder. De köpte en tvättmaskin. Tyvärr får inte denna plats i lägenheten utan står parkerad på Ulfs firma. Varje morgon skickar hon med honom en korg med smutstvätt till jobbet, som kommer tillbaka ren och fräsh i slutet av dagen.

Hahaha. Så slog man två flugor i en smäll. Inte bara slipper hon tvättstugan, hon slipper all tvätt!
Ingenting är Omöjligt.

Dagens citat

Stod helt klart Priyanka för.
Hon sitter och fyller i ett formulär och kommer till frågan

Sex
Pleace circle
M or F


Varvid hon kollar på mig förvirrat

"Which one am I??"



Värsta "Konserten". Någonsin.

Det jag har råkat ut för borde folk kunna bli arresterade för.
Alla mina sinnen har blivit misshandlade, men värst är ändå känslan av att ha blivit lurad.


Stacie ringde och frågade om jag ville gå på konsert. Robbie Williams look-a-like. Okej tänker jag, det blir väl kul. 10 dollar är ju inte mycket. Bjuder med Emma också, för Stacie kan vara lite läskig på egen hand.

När vi träffas meddelar hon lite generat att vi måste åka tåg i en timma till någon liten håla. Efter det gick vi i 20 minuter och kom fram till en stor aula. Där var det fullproppat med folk som dansade Mogendans. Haha. MOGENDANS! Vad som är ännu värre, de var även publiken till konserten! Vi var de enda under 50.

image186


Folk satt med sina rullatorer och löständer, jag och Emma önskade oss bort.
"nåja. Konserten kan ju fortfarande bli bra." sa vi. "den blir nog riktigt bra"

Trodde vi ja. Hahaha vilket skämt det var. I 3 timmar satt jag och ville sjunka genom jorden, så pinsamt var det. Jag trodde man var tvungen att ha någon sorts likhet för att få kalla sig look-a-like. Typ utseende eller sångmässigt. Men neeeejdå. Här var en snubbe, med falsk brittisk accent, påmålade tatueringar som flöt bort när han svettades, tajta kläder och begynnande kulmage. Dessutom är jag ganska säker på att han hade lagt något i kalsongerna för att få en bula. I alla fall hoppas jag det, annars gick han runt med konstant halvfjong.

image187


Han skrek fuck you här och var till den stumma pensionärspubliken, juckade mot högtalarna, smekte sin rumpa, grabbade skrev och försökte sig på Sexblicken allt för många gånger. Ni vet, den med halvöppen mun och ihopdragna ögonbryn, tungan lite tryckt mot framtänderna. Sexigt värre.

Kvällens mest pinsamma var ändå Stacie. Hon var helt förtrollad av honom. Alla satt ned på stolarna förutom Stacie, som stod upp och dansade, ensam, genom hela föreställningen! Ingen annan, bara hon. Detta var faktiskt tredje gången hon såg samma konsert. Därför kände snubben på scenen igen henne, klev ned mitt i en låt och gav sitt trognaste (och enda) fan en kram. Och en puss på kind. Och puss på mun. Och lite tunga. !!!!

image188


Detta filmades och hela aulan kunde följa dramatiken på storbildstvn.
Jag höll på att dö.
Jag kommer aldrig umgås med den bruden igen.

Bröllopstider!

Nej det är inte jag som gifter mig, du kan sätta tillbaka skumpan mamma.
Det är min vän Priyanka som gifter sig!

image185


Hon och Chaz ska knyta de äktenskapliga banden och jag är bjuden!
Bröllopet äger rum i Sri Lanka, december 2009 :)

Om jag ska gå? Självklart! Detta buddistika bröllop kommer bli något jag aldrig glömmer.
Är det någon som vill följa med?

Smart snubbe denna där

När jag kom hem häromdagen mådde jag riktigt illa.
Satt på tåget med Emma och Stacie när jag helt plötsligt överfölls av impulsen att spy.
Tåget skumpade och krängde och jag mådde bara värre. Huvudet började dunka, precis bakom pannbenet.

Ramlade in i en Taxi och ber honom köra mig hem.
"Men det är ju inte långt dit! Varför går du inte?" frågar han.
"öööääähhh" svarar jag.

Väl hemma faller jag ihop på sängen och klagar högljutt om hur illa jag mår.
Funderar på om det är en mycket försenad bakfylla.
Joel tröstar mig så gott det går.
Kollar mig i spegeln och ser till min fasa hur magen är sju storlekar större än normalt.
Jag har en alien där inne!
Joel säger nejdå, och fortsätter trösta mig.

Nästa morgon är allt finemang och jag kan glatt konstatera att magen åter är platt. Jag ropar till Joel att illamåendet berodde nog på svullen mage. Han tittar på mig och är märkbart lättad.

"Åh vad bra. För din mage var verkligen stor igår.
Men jag ville inte säga att du såg tjock ut. Tänkte att det inte var läge för det."


image184

Smart Joel.
Mycket smart.

Duschen - guds gåva till mänskligheten

AAaaaaahhhh!!!

ÅÅååååhhhhhh JAAAA!!

Mmmmmm vad skönt!

Har just kommit ut från en extremt het dusch. Trots att vi bor i Australien, och svettig har blivit det naturliga tillståndet, fullkomligt älskar jag varma duschar. Sådär så det bränns, och man nästan inte kan med att stå under strålen. Är det inte tre lager imma på spegeln har man fuskat.

Det finns inget som slår en varm dusch.
Möjligtvis en varm dusch efter lite hett sex..

Det fungerar även som den billigaste och bästaste terapin. Är man stressad, trött, ledsen eller något annat trist tillstånd, rinner det bort med det varma vattnet. De gånger jag haft hjärtesorg har jag i princip bott i duschen.

Dessutom luktar man ju gott efteråt. Och det är lite av en bonus.

Systrami

Har just haft ett mycket långt och trevligt samtal med min kära syster. Det är helt livsfarligt att ringa henne! hade tänkt ett kort hej men i slutändan blev det 47 minuter.. på mobil.. från Australien.
40 dollar men det var det värt gumman!!! ;D

Syster i fråga heter Sofia och är min ögonsten. Fick just reda på att hon är "beroende av min blogg" och firar givetvis detta med ett helt inlägg i hennes ära.

Inte bara är hon så söt att hon åker och möter mig i Thailand på vägen hem, desutom får jag bo hos henne. (Det har jag inte frågat ännu men... det får jag väl?.. *ler oemotståndligt*)

image183

Lika som bär?
När vi var små blev vi ofta tagna för tvillingar, men idag tror ingen på att vi ens är släkt.
Vet inte hur jag ska tolka detta...


På allmän begäran

Infogar jag en bild på dagens alster.
Vet inte riktigt vad jag själv tycker...

Vad tycker ni?


389150-181

image182

5/5

Det får gårdagen i betyg. Jag är på det hela mycket nöjd. Mycket mycket nöjd.

Förfesten ägde rum på en liten pub vars happy hour gick ut på att man singlade slant om drinken. Gissade man rätt behöve man inte betala. Gissa vem som fick fem glas vin för 4 dollar?! :D

Joels klass var ganska välrepresenterad till en början, men efter två timmar hade alla gått utom två hjältar:
Japanen Masato (eller Makoto, Masati, Mosato?) som pratade väldigt bra engelska nykter, men var helt oförståelig full. Jag tror inte jag förtstod ett ord han sa efter kl 20.. När musiken började for han upp på dansgolvet där han boxades med luften resten av kvällen.
Slovaken Michael som var en glad liten prick. Blond som solsken och fnissade en hel del. Han gav oss sitt fulla stöd i kampanjen "Australiensare är egentligen tråkiga".

På något sätt lyckades vi komma in på Sidebar trots att halva sällskapet saknade leg. Där drack vi coctails ur kannor och fick plats på den upplysta liggplatsen(?). Kvällens bedrift är ju helt klart att vi fick igång dansgolvet. Två timmars energiskt stampande och skumpande från min och Joels sida resulterade i en pulserade klubb. De som var för fina för att dansa slängde Joel helt sonika över axeln och bar till dansgolvet! Hehe helfestligt. Det gillade de, fina damerna. En blond Viking kidnappar dem till dansgolvet, då kan man ju inte gärna säga nej?

Jag lyckades med bedriften att hålla en jämn fylla utan illamående. Min enda släng av bakfylla fick jag precis som vanligt två timmar efter insomning. Då gick jag upp och satt några minuter i duschen, som vanligt, slumrade till lite på toalettgolvet, som vanligt, och mådde sedan tiptop!

Jag hade nästan glömt vad kul det kan vara att festa.
Se upp Sverige!!

...

image180

Halloooo bojje

Hejsan folket.

trots folks dumma avbojninbgar ble3v det fest anda. joel har ft 10 bars och jag e imnte lagt efter serni. Emma florsvann nagonstans, vet inte vart. hon fnittrar pa telefonen ifa. joel oc jojje festar mera. varfor sitter jag pa ett inetnet cafe? vet inet. borrde jg gga tillbaka och dansa me>? jaaaaaa
det ar sjukt ku. jaf ar sa svattig. fresh i know.

vi dansar som fan,. joel bar pa kvinnor och jag ar faktiskt helt galet fuull.

nej, nu festar v lite mera tycker jag.

hej sverige. jag slkar er!!!

Fäääärdig

Nu är jag färdig med min fina bok. Äntligen.
Jill fick för sig att det var en kärleksgåva till min pojkvän så hon lät mig lattja loss ganska rejält.

Här har vi den enda, helt unika boken om det fantastiska spelet: No Limit Hold Me.



image179

Tråkiga Australiensare!

I över en vecka har vi laddat för ikväll.
Joels klass har sina slutprov och som sig brukligt bör ska de ut på krogen och supa efteråt.
"oj oj vad kul vi ska ha" säger de. "uj uj vad fulla vi ska bli"

Inte bara Joels klass ska ut, jag har bjudit folk från min klass med.
"Oh vad rooooligt!" säger de "oooh jag lääääängtar"

Men när dagen D infaller låter det inte lika muntert. Återigen ramlar ursäkterna in. Folk slingrar sig och avbokar, orkar inte, har inte råd, har andra planer, är trötta, är bajskorvar. Fy fan vad tråkiga de är.

Jag undrar, vill inte folk ha kul? Är de allergiska mot umgänge?
Är jag och Joel så trista? Är Australiensarna världens tråkigaste?

Tur att det är några svenskar med i alla fall. Nu ska vi visa hur riktiga vikingar festar. Fullt ös - medvetslös.

Orkar inte skola

Jag känner mig så extremt skoltrött. Hela denna veckan har bara varit en enda lång ångest över min kommande deadline. Jag har många bra idéer, men av någon anledning hittar jag aldrig materialet till att genomföra dem. Dessutom är det kallt som i graven, mina naglar har alltid en blå ton när jag sitter i datasalen.

11 av våra 24 datorer är sönder, och ledningen är för snål för att byta ut dem. När våra protester väl gick igenom lovade de nya datorer till slutet av Maj.. två veckor efter examen. Yes.

Så här ser det ut i skolan i alla fall. Som ni kan se dök inte värst många upp i morse.

  image177

Priyanka jobbar på hårt som bara den. Hon vill härifrån lika mycket som jag vill. Kanske lite mer till och med.

image178


Oanade talanger

För att väga upp mot föregående inlägg känner jag att ett positivare inlägg vore på sin plats. Med mycket kärlek till mig själv och noll respekt för jantelagen presenterar jag härmed:

Hannas Oanade Talanger:
  • Städa. Mycket förvånande för många är att jag faktiskt besitter stora kunskaper inom städning. Speciellt för dem som sett hur jag bor. Förklaringen är enkel: Jag kan städa, men vill inte.
  • Googla. Detta ord som inte ens är ett verb beskriver mina bästa sida. Om det finns på internet, kan jag hitta det på google.
  • Måla naglarna med vänster hand. Kan tyckas onödigt för vissa, eller oumbärligt för andra.
  • Poledance (inte alls men önska kan man ju..)
  • Black Jack Dealer. Jag är så oerhört grym på detta att alla på mitt bord vinner. Alltid.

Hannas Anti-talang Lista

Inspirerad av föregående inlägg passar jag på att lägga ut listan som blottar mina svagheter. De som känner mig kan ju göra eventuella tillägg eller bara fnissa igenkännande.

Mina Damer och Herrar, jag presenterar för er: Jag är världssämst på att...

  • Tvätta. Om det händer blir saker för små, rosa och täckta av grönt ludd. Samtidigt.
  • Hänga upp handduken. Blöta handdukar är ett stående inslag i mitt liv. De ligger som små högar jämt utspridda över golvet, alla dagar i veckan. Lyckligvis lider inte jag så mycket av detta, det är mest andra som klagar.
  • Skicka in arbetsansökningar, uppenbarligen.
  • Koka ägg. De sköra skalen och mina starka nypor är ingen bra kombination. Dessutom blir jag uttråkad av att vakta dem när de kokar, kan vara en bidragande orsak.
  • Sluta äta chips innan påsen är slut. Varför skulle någon vilja spara till dagen efter? Då kan man ju köpa nya istället.

Jag borde få smisk

Häromdagen fick jag nys om att den lokala tidningen i min hemby Alingsås sökte en grafisk designer. Då staden är ganska liten och tidningen gratis låg kraven lyckligvis på en nivå jag med god vilja kunde uppnå!

Ansökningstiden gick visserligen ut den 3 mars, men det spelar nog ingen roll. Jag satte mig snabbt och knåpade ihop både ett cv och portfolio som jag skickade till redaktionen.

Tyvärr inser jag ny i gryndingsljuset bistra, kalla verklighet att jag skickat fel filer!!! Jag har gjort det vanligaste misstaget, det mest oförlåtliga. Jag skickade InDesign filerna, utan länkar, istället för pdf:en som jag gjort i ordning och lagt på skrivbordet. Vart min påstådda intelligents tagit vägen vet jag inte. Istället dunkar jag huvudet i bordet och skyller på min hårfärg.

Hejdå jobb.

Dagens Citat

Kommer från vår kära lärare Jill som ni kunde läsa om innan. Vi pratar om pokertrenden när hon utbrister:

"I've never heard of this game Texas Hold Me..."


Hihih. Vi spann loss så totalt på detta citat att jag nu ska designa en pokerbok i kärlekens anda och kalla den texas hold me.. hihihi...

Facebook

Jag är faktiskt inte så frälst i facebook.
Alla pratar om det, alla har det, men vad är poängen liksom?
Tusen olika applikationer skickar inbjudninar och jag orkar inte.

Men ibland kan det vara bra.

En gammal klasskamrat jag inte sett på 6 år hittar mig. Inte nog med det, han är skittrevlig och undrar om jag vill ta en fika. Så nu har jag en dejt när jag kommer hem. Kul, det ska bli riktigt kul att höra vad han gjort under alla dessa år.

Sunny Day

Fortsättning på surfresan

På väg hem från puben slogs jag till marken av himlavalvets otroliga skönhet. Det är första gången jag verkligen kan titta på stjärnorna utan någon stor stad i närheten. Det var en helt ortoligt stjärnklar natt, man såg galaxer, stjärnor, planeter och andra astrologiska mirakel. Jag tappade andan och stod där som ett fån, men gapande mun och blicken vänd mot himelen i evigheter. Lycklig och trött kryper jag till kojs tillsammans med de Kanadensiska flickorna jag delar rum med.

Morgonen därpå var extremt underhållande. Alla var bakis förutom vårat rum. De hade festat tills puben stängde och sedan tänt en brasa på stranden. Folk hade droppat i säng mellan 2 och 4, och ingen var särkilt pratglad när de vaknade. Självfallet var jag extra kvittrig och glad, sjöng lite glada truddelutter bara för att jävlas. Guiderna var bakis också, och extra sura när de inser att någon spytt i handfatet på den gemensamma toaletten. Ingen erkänner givetvis och alla kastar misstänksamma blickar på varandra.

När vi åter gör oss redo för beachen går det på rutin, det känns som att vi hållt på med detta i flera år. Solen lovar ännu en perfekt dag och vi beger oss mot havet. Vågorna är väldigt gynnsamma och jag kan glatt meddela att jag stod upp 4 ggr under morgonens första lektion. Vilket är lite av en prestation. Men under eftermiddagen sjönk tidvattnet och det blåste upp, så då gick det bara bajs.

Snabba puckar efteråt, turbodusch och städ sedan bär det av hemåt. Planen var att anlända till Sydney vid 19 men de kom givetvis en timma för sent. Där skulle vi fått gratis öl och pizza, men även det var försenat så alla drog hem. Vi var helt slut. Väl hemma drar jag upp min CD med foton jag köpt för rövarpriset 50 dollar och ska visa Joel hur duktig jag var. Gissa min besvikelse när jag ser någon annans fula nuna istället för min. Jag har alltså fått fel CD. Jävla skitföretag.

Vintertid

Det märks lite här och var att vintern är på väg.
  • Även när solen skiner, svettas man inte
  • Det är mörkt när jag vaknar
  • Vi har börjat sova med täcke
  • Fläkten står avstängd
  • Skolan är kallare än någonsin
  • Man blir inte solbränd på vägen hem från skolan
Tur att jag får en sommar till när jag anländer till Sverige! :D

Vågor och Brädor

Morgonen Efter

Alla har vi väl vaknat upp och undrat om gårdagen bara var en dröm? Den känslan kom över mig när vi väcktes halv åtta av Lägerledarna. Folk kollade yrvaket på varandra och undrade, hur hamnade jag här?

Frukosten var inget man kunde klaga på, stor variation och bra kvalitet. Efter lite varmt te i magen kvicknade de flesta till och här slösades ingen tid! Innan vi hunnut säga "hupp" stod vi uppklädda med våtdräkter och lyssnade på diverse instruktioner. Strax efter det vandrade vi ned mot stranden i gryningsljuset.

De som ville hoppa ned i havet fick minsann vänta otåligt. Först stod vi och övade på våra "sandbrädor" ett bra tag, innan tillstånd gavs att leka i vattnet. Att bära en 8 fot lång bräda, i motvind bland vågor är ett kapitel för sig. Att paddla upp fart på dem är ett annat. Men trots detta hade vi kul i vattnet och så förflöt dagen. Ömma och tröttna gick vi hemåt och kollapsade lite här och var.

Jag slumrade i en hängmatta och njöt riktigt ordentligt av livet. Surfingen gav mig en känsla av fullbordan över hela Australienäventyret. Fram emot kvällen skulle folk såklart ut och supa, va annars på en lördagskväll? Jag tog en vit kväll och fnissade istället åt andra.

Skärpning

Oj vad jag sitter här och latar mig. Klockan är redan 11.30 och jag har inte gjort något produktivt på hela dagen. Nu är verkligen inte rätt tid att slappa då vi egentligen har det gansa tajt om tid.

image176

Nya projektet går ut på att vi ska designa ett helt koncept för en internationell mässa av något slag. Då jag vill utmana mig själv tänke jag välja DreamHack Summer 2008, världens största LAN i Jönköping. Märk min förvåning då jag inser att ingen annan någonsin hört talas om ett LAN eller LAN-fest. Vet man inte det??

För det vel väl ni, mina trogna läsare, vad det är?

Surfers girl

Hej världen.

Nu är jag inte längre en oskuld. Nu är jag en surfer.


Resan var helt sinnessjuk på en miljon olika sätt, tror ingen orkar läsa allt i ett inlägg så jag delar upp det.

Del 1: Resan

Efter mitt lilla missöde med bussen var det en mycket nervös Hanna som återigen begav sig. Som tur var fanns det denna gången en hel hord med surfsugna ungdomar som väntade med mig. Efter legitimering knöddes vi in i två pyttiga bussar och folk hälsade glatt.

Jag tycker det är lite märkligt att ingen annan har med sig böcker och annat underhållande för den långa bussresan till Byron Bay. När vi dessutom kör förbi flygplatsen inser jag att vi faktiskt är på väg söder ut! Efter lite förvirrade utrop från min sida och allmänt skratt från de andra resenärerna inser jag att vi inte ska till Byron Bay. Vi ska till 7 Mile Beach. Jaha ja.

Vi stannar till i en liten håla för middag. När vi 30 minuter senare åter samlas för avfärd inser vi att bussen saknas. Ännu lyckligare blir vi av det häftiga regnet som drar in. När vi väntat tålmodigt i 45 minuter kommer bussen till slut, fullproppad med andra människor! Den andra bussen hade tydligen krockat och motorn kolade vippen. Blöta, och kalla är vi nu fast i denna håla. En håla i ordets fulla mening då inte ens en pub gick att tillgå.

3 timmar stannade vi där, medan guiderna envist försökte laga bussen. När de äntligen inser att det är ett mission impossible sätter de hälften av gruppen på ett tåg, medan vi andra får åka sista biten i buss. Trötta, blöta, kalla, griniga och ur stånd att fatta vad som har hänt anländer vi till Surf Camp mitt i natten. 3 minuter efter ankomst är det åter tyst och allt som hörs är enskilda snarkningar. God natt.

Hemska uppvaknande

Efter mitt katastrofala äventyr i morse kröp jag ned hos en varm och gosig Joel och slumrade till. Där låg jag så gott och tänkte, livet är faktiskt inte skit. Lite pruttigt ibland men på det hela väldigt bra. Här ligger jag i Ausyralien, hos min älskade pojkvän och myser, och snart ska jag åka till Byron Bay och surfa.

Drömde underbara drömmar och metervis med snö. Vi hade snöbollskrig och blev inte alls kalla eller blöta på grund av våra fina mössor och lovikavantar. Jag gjorde snöänglar och tittar på hur min andedräkt blev till rök. Jag älskade snön och snön älskade mig.

Så vaknar jag av att det kittlar i ansiktet. Försöker förstrött klia mig när jag inser att vad som kittlar är en svart, fullvuxen kackerlacka som spatserar rakt över mitt ansikte!!! UUUuuuuuhhhhh!!!

Tur att jag inte sover med öppen mun...

Pucko

Jag är inte säker på vem det är som är pucko. Kanske är det jag, kanske är det SurfCamp. Kanke är det hela världen. Men jag är definitivt på humör för att kalla någon Pucko!

Dagen börjar tidigt. Allt för tidigt. Fick höra att jag skulle träffa gruppen kl kvart över sex.
"Shit vad tidigt" säger jag.
"mmhm.." svarar hon i telefonen måttligt ointresserad.
Så halv sex pallrar jag mig upp, kyssar Joel farväl och går ned för att vänta på min taxi. Som inte kommer. Stressad ringer jag och frågar var fan den är, men han bara sätter på mig vänt så fort jag öppnar munnen. Sur klickar jag bort honom och springer runt lite allmänt förvirrat och ropar "Taxi!"

Får tag i en taxi tillslut, och jag ber honom köra till YHA Central fort som blixten, för nu är jag sen. Väl framme inser jag till min fasa att det finns inte en, utan TVÅ YHA. Huga. Vilken ska man välja? De ligger 5 minuter ifrån varandra så jag springer lite mellan dem, men hittar ingen annan som väntar. Va tusan??

På vägen lyckas jag springa vilse. Jag har inga linser i och är därför att jämställa med en blind. Vile i Sydney kvart över sex på morgonen börjar jag få panik. Bussen kommer gå utan mig! Jag attakerar folk på gatan som skriker till av min vilda uppsyn, och tillslut hittar jag rätt. Men fortfarande ingen buss.

Jag ringer alla jag kan, Joel har mobilen på ljudlös och SurfCamp har stängt. När jag till slut får tag på en dator och tittar igenom deras hemsida ser jag en liten liten notis:

"Departs Sydney Fridays at 6:15pm. Finishes in Sydney on Sundays at 7pm. Our Weekend Surf Camp starts in Sydney as we head down to the surf camp on Friday night. Spend Saturday and Sunday learning the basics and improving your surfing with our friendly instructors at Seven Mile Beach."

6:15 PM!!!

SurfCamp Australia

Jag har länge haft siktet inställt på att lära mig surfa. Det är ju ett bland alla måsten när man är i Australien. Flera helger på raken har jag sagt "nu  ska jag lära mig surfa", men så kommer saker imellan, så som det lätt blir.

När jag äntligen fick tummen ur röven och skulle boka hos SurfCamp Australia ser jag till min besvikelse att alla resor är fulla långt in i Aprill. Skit också.

Skriver upp mig på en reservlista och tänker inte mer på det. Tills de ringer mig idag!
"Hej vi har en plats ledig. Intresserad?

Klart jag är! Säger jag på fläcken och gör en lustig lycko-dans när ingen ser. Det ska bli väldigt kul. Många timmar i en buss för att komma till legendariska Byron Bay, men sedan väntar två dagar och två nätter med sol, bad och surf. Det ska bli kul. Det ska bli väldigt kul.

Joel stannar hemma så det blir jag helt alena. Första gången sedan vi kom hit jag äventyrar på egen hand utan att känna en käft. Ska bli mycket spännande. Hoppas såklart på många nya vänner, även fast det kanske bara blir över en helg. Därför borde jag nu nanna kudde ganske omgående, det är möte imorgon 6.15 på stationen! Woah! Ingen sovmorgon här inte.

Favorit i repris: Jag älskar poledance

Efter mycket om och men kom jag i alla fall fram till min älskade poledance i tid. Och tur var väl det för det var bara jag och en annan tjej där :P

De frågade oroligt vart jag varit och hur det är med mig, och jag blir såklart glad över deras omtanke. Idag gick allt väldigt bra, trots att jag kämpade med vissa grepp så var det med ett stort leende på läpparna. Vi kunde alla skratta åt våra misstag och glädjas åt framstegen. Det kändes skönt att trots jag missat två klasser var jag inte så mycket efter.

Vi gjorde några hopp som gick väldigt fint, samt hoppade upp och satte oss på stången. Men det häftigaste var nog när vi provade det mest avancerade hittills: Stå på händer samtidigt som man håller sig uppe med bara ett ben runt stången. Är precis lika galet som det låter, men gick faktiskt väldigt bra! Jag ser fram emot att prova det igen.

Fick även reda på att min lärare jobbar som professionell exotic dancer på heltid, när hon inte tävlar i poledance såklart. Glatt frågade jag om man kunde få komma och kolla när hon uppträder, och se det var inga problem det! :) Kanske. Kanske.

Så här ser flickan ut i alla fall. Hon är ett riktigt muskelpaket.

image175

ups and downs

Idag har varit rena karusellen. Jag har växlat mellan alla känslor i hela spektrumet men är på det hela ganska nöjd. Efter bokaffären gick vi tillbak till skolan för att göra klart bokslutsrapporten. Mitt i får jag ett samtal från Surfcamp om att jag fick en plats där (mer om detta senare) och insåg på plötsligt att jag var tvungen att lämna in allt idag.

Stress. När jag dessutom inser att det är poledancing kl kvar ti sju och jag definitivt inte vill missa denna veckan (var ju sjuk de två förra) blir det ännu mer stress. När skrivaren bestämmer sig för att inte fungera börjar jag nästan gråta. Vi snackar stress i megaformat. Stress som gör att händerna skakar och svettas om vartannat och hjärtat skuttar all världens väg. Jag var så uppumpad att jag helt glömde av att äta.

Men samtidigt har det varit många glada skratt under dagens gång. Det börjar äntligen kännas att vi är en klass och vi kan skratta åt saker tillsammans. Synd bara att vi skiljs åt om två månader. Jag pratade mycket med Priyanka och vi skämtade en hel del. En gång utbrister hon:

"I wish I had your confidence."
Va? jag visste inte ens att jag hade det. Men det var kul att höra.

Sedan pratar vi lite med Jill för vi har inte sett henne på flera månader. Då böjer hon sig fram och säger:

"You know Hanna, I almost didn't recognise your at first. Have you been working out? You look better than ever. You look great."
Varvid jag blir förstummad och flinar lyckligt.

En snubbe i parallelklassen försökte nog ragga på mig. Jag är inte riktigt säker för det hela var väldigt osmidigt gjort. Efter att ha följt efter mig i nån timma säger han:

"I think your work looks great. You're the best one in our class"
hahaha han har inte sett nåt av det jag gjort! Vilken lurig jävel.

Bästa lektionen med sämsta läraren

Jill är en väldigt rar gammal kvinna. Hon har varit med om det mesta i sina dagar och om jag ska vara helt ärlig antagligen provat på det mesta med. Hon är alltid sen, virrig, fnissig och tappar bort sina glasögon stup i kvarten.


image174



Som en mormor hade hon varit perfekt, hon är väldigt trevlig att ha och göra med, men som lärare är det annurlunda. Vi vet aldrig vad vi håller på med i början av ett projekt, och deadline ändras hela tiden. Hon kan be mig ändra en sak, för att sedan klaga på ändringen nästa sekund. Häften av gångerna har vi ingen aning om vad hon pratar om, och de andra gångerna vet inte ens hon vad det gäller.

Men idag hade vi faktiskt en riktigt trevlig lektion. Vi fick åka in till Sydneys största bokaffär för "inspiration" och hänga där i princip hur länge vi ville. Dagen gick därför väldigt fort. Vi plockade fina böcker, pratade om dem, Jill klagade att ingen plockat böcker med fint typsnitt, vi hittade nya böcker, hon klagade på att det var för mycket fokus på typsnitt, vi letar nya, hon klagar på dem med och så förflöt dagen.

Vad alla flickor borde veta


Jag vet faktiskt inget som höjer självförtroendet lika mycket som datorkunskaper. Jag tycker alla ungdomar borde få grundläggande kunskap inom Photoshop.

Varför?

Kunskap är bästa botemedlet mot rädsla. Rädsla för att inte räcka till eller passa in kan leda till dålig självbild, självkänsla samt eventuella ätstörningar. För ingen tror väl allvarligt på att modellerna är så snygga naturligt? Det är inte klokt vad man kan fuska i Photoshop.

För att illustrera hur underbart Photoshop är tänker jag lägga upp en bild på mig helt nyvaken och osminkad. Sedan kan ni ju följa magin.


image173

Fotomodellen Hanna

Nu är det lite av en kändis som skriver den här bloggen.
Jag har fått smaka berömmelsens sötma och giftiga sug.

Idag kom en fotograf till skolan. Läraren ber oss att i alla fall låtsas jobba medan snubben tar kort. Det är lättare sagt en gjort så vi satte igång och låtsasjobbade som bara den. Inom loppet av bara några sekunder såg fotografen mitt vackra ansikte, och bad mig stiga upp framför hela klassen så han kunde ta mer kort på mig. Jag kråmade mig utan dess like för blixtarna, men precis när jag började fatta tycke för hela proceduren, tackar han för sig och skyndar vidare.

Ack, så snabbt var dagarna i rampljuset borta. Jag betvivlar att jag ens kommer få se alstren när de är färdiga. Jag tittar tillbaka på min karriär som fotomodell och ler.

Dagens Ord

Arslegrill
(sätesvärmare)

- Cred till min Mamma -

Vi har kanske inte frost men..

... Vi har banne mig myggor så det räcker och blir över! Alternativt en jävligt blodtörstig en.

Omotiverad gick jag ned till gymmet och höll Joel sällskap. Efter 15 minuter känner jag ett pirr på handen, och vad får jag se när jag tittar ned? Den fräckaste lilla myggan jag sett håller på och kalasar på mitt blod. Nej, det var droppen, där försvann min sista uns av träningsmotivation.

Jag fnyser och klagar, visar bettet för Joel 4 gånger. Plötsligt börjar det klia över hela kroppen, och när jag tittar ned på mina annars så vackra spiror ser jag att myggfan hunnit med 5 bett till!!

AGGGAHHHH!!

6 myggbett inom loppet av 15 minuter. Inomhus. Det måste vara rekord. Stora som pest-bölder är de. Och kliar så jag blir nopprig. Vad ska jag göra? Hur får jag bort dem?? Det blir nog isbad nästa..

image172

Stackars min hand


Forever för alltid

Forever Living Products Scandinavia AB.
Där jobbade jag innan Australien.

Hade fått mig ett jobb som marknadsassistent genom diverse sexuella tjänster och trivdes väldigt bra med jobbet. Inte bra nog för att hålla mig borta från Sydney, men det var roligt jobb. Roliga medarbetare, kul och intressanta arbetsuppgifter, bra lön, 35 timmars veckor. Glömde jag säga att vi jobbade i ett slott?

Ett stående skämt på arbetsplatsen handlade om hur man en gång börjat, alltid sögs tillbaka. Och nu är det min tur. Blev kontaktad av Forever för ett tag sedan, då de undrade om jag ville sommarjobba när jag kom hem. Givetvis vill jag det! Så som det ser ut nu kommer jag ha jobb fram till September och därefter får vi väl se.

*hoppar och skuttar av lycka*

Grattis mig

Hej.

Idag är egentligen inte någon speciell dag.
Ville bara berätta.. att idaaaag... idag är min halvårsdag.
*miniapplåder*

Hanna.
21 och ett haaaalvt.
*nickar*

Jag ska bli brun!

Jaha, såhär efter 8 månader i Australien är det väl dags för mig att inse - jag kommer inte bli brun. Jag kan inte bli brun. Jag tillhör den lyckliga skara nordbor som växlar mellan rosa och vit. Inte är jag bitter för det.. neeej då. Rosa är en fin färg.

Men desperata tider kräver desperata åtgärder. Därför smög jag förbi apoteket och köpte den bästa krämen de hade för en fantasisumma.

Har nu följt alla krämer och instruktioner till punkt och pricka, det här är allvarliga grejor ser ni. Inte en, utan tre krämer skall involveras. Jag hoppas förtvivlat att detta inte bara är ett dumt PR trick utan att det faktiskt ger mig större chans till framgång. För oj vad jag behöver det. Mina tidigare experiment med brun utan sol har slutat... tja.. hrrrm... *tystnad*

image171

Gör mig brun nu älsklingar!

Same old same old..

Först och främst undrar jag hur det kommer sig att man alltid är stressad på morgonen, oavsett hur mycket tid man har på sig? Det spelar liksom ingen roll om jag ställer klockan 3 minuter eller 3 timmar innan jag måste gå, stressen hinner ändå ifatt.

Och varför stressar jag över huvud taget?

När jag i morse halvsprungit till skolan kunde jag glatt konstatera att jag bara blev 5 minuter sen. "Tur, då kanske jag inte missat så mycket" tänker jag och öppnar dörren. Och gapar. Och kliar mig i hårbotten som en apa.

Är det fel sal?
Går min klocka fel?
Har vi ingen lektion?


Jodå. Folk droppar in så småningom men det var helt enkelt jag som var först. Fan vad folk är slappa här. Ni får förlåta mig om jag alltid är sen när jag kommer hem, jag skyller på den Australiensiska andan.

Bilderna

Här kommer de efterlängtade bilderna från festivalen. För en gångs skull har jag använt mig av miniatyrer, men låt inte det skrämma er från att klicka igenom dem!  

Dykes on Bikes inledde tåget som vanligt

        

Sedan följde den enda festlig gruppen efter den andra

            

Vi såg massor med sköna transor

                         


När regnbågsfamiljerna kom började jag nästan gråta



Och när IKEA kom blev den svenska publiken (läs: Jag och Joel) helt vilda

     

Vissa kände behovet att visa brösten

           

Andra ville visa lite mer än så



Allt var väldigt väldigt kul!

        

Aaaahhhh!!!

Ååhh så skönt att sitta ned igen. Ååhh vad kul det var. Ååhh herre gud vad mycket folk.

5 timmar stod vi vid staketet och väntade för att få bra platser. Och då var vi inte ens tidiga, folk satt redan i solstolar med bärsen på kylning. Två timmar innan start blev det riktigt tajt, folk började knö på bakifrån med sådant tryck att sitta var i princip omöjligt. Här var det ambågar som gällde för att behålla platsen.

Som tur var fanns det voluntärer som gjorde sitt bästa för att underhålla oss. Såpbubblor, orkestrar, halsband, bollar, armband, godis, vatten och många glada skratt. En rolig anekdot är att Sunrise TV kom med stora kameran och intervjuade mig, då jag får hjärnsläpp och glömmer bort all engelska. Istället vänder de sig till den glada bögen bredvid och jag fånler i bakgrunden av hela intervjun.

Jag blev oerhört glad att Joel kom förbi innan det började. De runt omkring mig blev nog inte lika glada då han knödde sig förbi 5 lager förvånade kineser och parkerade sig framför den resten av kvällen. Moahahahaha.

Sedan började paraden med Dykes on Bikes, och det ena makalösa tåget avlöste det andra. I 3 timmar höll tåget på, och jag fotade som en galning hela tiden. 287 bilder blev det. Jag ska gå igenom dem imorgon och lägga upp de bästa. Håll utkik!

image135


Med det tackar jag för mig och ramlar över sängen.
God natt. Happy Mardi Gras!!

Mardi Gras BABY!!!

Okej gubbar håll i hatten för nu jävlar smäller det!
Om exakt 15 minuter drar jag iväg för att fira Mardi Gras med Stacie.

Vad är Mardi Gras? Kanske ni undrar.
Jo ser ni... Det är Sydneys Pride festival!!

Fler än 500 000 glada HBT människor tar över hela Oxford Street. Regnbågsflaggorna duggar tätt och kärkleken flödar åt alla håll och kanter. Ja jävlar vad jag ser fram emot det! :D :D:D Det ska bli så skönt att få springa runt alla flator och bögar och bara känna sig hemma på ett sätt jag inte gjort på mycket länge.

På kvällen utlovas den mest spektakulära paraden någonsin, i år firar de nämligen 30 års jubileum. Jag laddar med rosa glitter, regnbågsarmband och stora stygga kameran. Ni kan räkna med tusen bilder tills imorgon!

Så här partysugen är jag:

image133image134

Näe, nu får jag slita mig.

LET'S ROCK BABES!!!

RSS 2.0