[[ Njorun ]]

Börjar givetvis med den obligatoriska försovningen. Sängen var ovanligt skön idag, och snoozeknappen oethört frestande. Panik-vaknade således försent och studsade upp ur sängen. Varmvattnet var slut så duschen fick jag skippa, och tog sikte på frukosten. Drar fram äggpaketet och lyckas smälla det i golvet. En helt ny sorts äggröra uppenbarar sig. När jag ligger på golvet och stressat försöker utplåna resterna av min fadäs hör klart och tydligt vad som pågår inne hos grannen.

Ni förstår, när de konstruerade vårt hus måste det ha tagit inspiration från Japans väggar av rispapper. Utan att ens anstränga oss kan vi ohämmat spionera på grannarna då all deras konversation, all musik, all tv, allt sex (nåja, väldigt lite på den fronten måste dock konstateras) alla bråk, alla sånger, precis vartenda jäkla ljud ohämmat tränger in i vår lägenhet.

Och idag var det barnskrik. Hjärtskärande, ihållande, förtvivlat avgrundsvrål utan dess like. Jag stannar upp från min städning och lyssnar, känner hur det går en ilning genom kroppen. Och sedan den oerhörda lättnaden.

Tack gode Gud att det inte är jag.
Tack och lov att det inte är mitt barn.
Min morgon är ju faktiskt helt ok.