Tankar om utelivet
Och längst fram, där stod jag. Jag tänkte, nu fan ska jag allt ge det här en chans. Jag festade, dansade, skrek, pratade med vem än som kom i min väg och testade allt.
Och visste hade jag kul. Men såhär i efterhand känns allt så ihåligt. Någonstans där under fanns hela tiden 18-åringarnas osäkerhet, ovisshet, och allmänt sviktande självkänsla. Och det smittade av sig. Satte sig överallt som en klistrig hinna. Ett tungt lager med ångest som alla andades och kladdade överallt. Det kliade på huden, skrapade i luftvägarna.
Morgonen efter känner jag mig tom och undrar över de som orkar med detta dag ut och dag in. Själv ska jag ge det ett försök till i dag och se vad jag känner. Då blir det partybåt med fri bar i fyra timmar. Det kan bara sluta på ett sätt...
Men du Hanna, det finns mer till Mallis än bara Magaluf! Om du har möjlighet så ta en tripp till Valldemossa, helt underbart söt liten by med absolut ingenting att göra, charmiga smågator och fina gamla tegelhus. Perfekt om man vill nörda runt med en kamera. Även Peguera är jättefint. För andra små guldkorn kan du ju kika i min supergamla blogg där jag skrev om Mallisresan som jag gjorde med klassen och våra systerskolor i trean. Yes, 6 veckor på Mallis med en massa partysugna 18-19åringar och en dos kultur med. Sjukt kul hade vi ialla fall! Skulle tippa på att Bonkers och Chaplin's inte är era förstaval annars ;)
Tja Hanna, du ska se att det blir så fort du träffar någon solbränd bartender att pussa på.
Och nu räkning... Din sportliferäkning med inkassokrav.
Den är uppe i 526 kr nu. För påminnelser och du har tio dagar.
Ska jag betala så för du över eller vill du vänta?
Den känns rätt seriös nu.