Det är ju en komplimang?

Söndags morgon.
Iklädd vad som fanns närmast på golvet samt resterna av gårdagens smink vandrar jag längs Oslos öde gator. Känner mig lite sådär halvt fräsch och påsarna under ögonen matchar den svarta jackan ganska bra.

Insjunken i grubblerier om vad det är för oidentifierbar fläck på vänster axel möter jag en annan tapper krigare som är ute och strosar. Han är högst troligt berusad med tanke på det stora leende han fyrar av, och jag ler tillbaka. Då stannar han upp, synar mig från topp till tå och säger:

"You are so very beautiful!"


Jag kan inte bli annat än glad över den spontana komplimangen. Det finns någon sorts oskriven regel om att man som anständig dam inte får ta åt sig av hyllningar från fulla män, men jag undrar varför. Jag blir ju glad.

Kommentarer
Postat av: EgoElin

Gött ;) jag kan inte säga tack till komplimanger.,jag verkar ha en spärr :O jag säger bara Läääägg aaaav!!..eller Men ä du trööög?!

min otacksamma jävel!

2008-11-09 @ 20:15:09
URL: http://egoelin.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0