[[ Njorun ]]

Det är över ett år sedan jag åt en riktig kebab. I Australien fann något de kallade kebab, men tro mig, det var inte samma sak. Jag har längtat så efter det kryddiga köttet, men krämig sås och krispiga pommes frittes. Nu var det äntligen dags.

Jag går in i vår lokala pizzeria/kebab-hak och hälsar glatt på pizzabagaren.
Ni förstår, här i Alingsås känner alla varandra.

 - En kebabtallrik med pommes tack!
 - Jo visst, to med häm?
 - Eh nej. Jag äter här.
 - Eta schär? Insam?
 - Euuum. Japp. Jag är svinhungrig.
 - Men do inte eta insam. Vor er mannen?
 - Eh?
 - Ja! Mannen. Vor er schan?
 - Vi har gjort slut. Så nu lever jag det glada singellivet.
 - Do festa då?
 - Jajemen. Ska ut ikväll.
 - Do festa insam? Stackars, inte bra. Inte bra alls att du er insam.

Två tankar:
1. Alingsås är för litet, när pizzabagaren minns min pojkvän han inte träffat på ett år.
2. Vill han se mig gråta? Varför allt detta tjat om att vara ensam??