Ps.

En av de värsta sakerna med alla de här attackerna är att jag skäms så otroligt efteråt. Som när jag mitt i paniken ringer mina närmaste och flämtar fram i telefonen: "Jag dör, jag dör!"

Sedan så går det över och jag funderar, Herre Gud vad håller jag egentligen på med?

Och sedan.. jaaa...
Så skäms jag. Över min svaghet.

Äckliga, vidriga ångest-helvete.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0