det blir ju mer stjälpa

Idag tror jag banne mig att Kollegan slog sitt lilla norska huvud på spiken.
Efter att ha lyssnat på mina historier miljoners biljoner gånger, och lyckats kväva alla gäspar utom tre, så kom vi fram till att mycket av min ångest triggas av ilska.

Ilska?
Mot mig själv.

Det är liksom de gångerna jag blir förbannad över mina brister som ångesten kommer och "hjälper till". I all välmening såklart. Söta, lilla, snälla ångesten som ska hjälpa mig att fly från faran, men är för dum för att fatta vem det egentligen är. Som sätter igång en cirkel med ångest och ilska mer anal än ringmuskeln själv.


Oj vilket litet prestationsmonster jag är.

Men som sagt, från och med nu: bara skratta! Alltid skratta!
Moahahahahaha

Kommentarer
Postat av: Tuss

stjälpa.

sorry, men jag ser det som min plikt att inte låta din svenska förtvina alldeles ;)

2009-11-24 @ 22:17:15
URL: http://omkring.wordpress.com
Postat av: Njorun

Haha skojar du? Det ser ju helt stört ut! :P

2009-11-25 @ 06:57:24
URL: http://njorun.blogg.se/
Postat av: DD

Ahaaaa, det kanske är så....scary tought.



Prestationsmonster och ångest som bara kommer över en. Det känner jag igen allt för väl.



2009-11-25 @ 12:47:44
URL: http://devilshlydivine.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0