Ja men hur gick det?!

Har ju glömt att berätta hur det gick med invägningen...

Jag var ute och sprang, varje dag i en hel månad. Fick göra ett kort uppehåll på 4 dagar på grund av en skadad häl, men annars var jag banne mig ute var endaste dag! 30 minuter åt gången. Jag räknade på det och insåg att jag sprungit mer än 10 mil. Det mina vänner, är sinnessjukt.

Hade aldrig i min vildaste fantasi trott att jag skulle kunna klara det. Ni förstår, jag är en sådan som ständigt missade skolgymnastiken. En sådan som jämfört jogging med vår tids skärseld. En såndär lat jävel som helt enkelt kunde se ett liv utan joggingskor.

Fram till nu såklart! Nu är jag inte rädd längre. Nu vet jag att jag kan.

För att komma till poängen... Slutvikten blev + ett hekto. Lite mindre fett visserligen, men vad lär vi oss av det här!? Löpning för att gå ned i vikt = sjukt överskattat. Men löpning rent generellt för att må bra, det är en ekvation jag får ihop.

Kommentarer
Postat av: caroline

ja det är klart att det ska. det är väl mer eller mindre bara en tidsfråga :D. jag har ju inte så storslagna planer att dom är svåra att genomföra det är bara det att man måste finna tid heh :)

kul förresten att du genomförde det här löpartestet. konstigt ändå att vikten knappt förändrades. 10 mil är ju endå en väldigt lång sträcka!

2009-06-26 @ 18:13:16
URL: http://lajjn.blogspot.com
Postat av: amanda

Det kan ju vara så att du fått mer muskler, och muskler väger väll ändå mer än fett? :)

2009-06-26 @ 18:15:47
URL: http://astrandh.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0