Att hata sitt jobb
Mitt i rusningstrafik bestämmer han sig för att stanna de fullproppade vagnarna någonstnas mellan Tøyen och Grønland, precis i centrum alltså. Folk tittar sig omkring och undrar i smyg om vi kommer bli påkörda bakifrån nu? Så raspar det i högtalarna:
"Ja, ni som står i vagnen längst bak, gå bort från dörrarna. Jag får utslag på min panel här och kan inte köra vidare förrän ni flyttar på er. Och förresten, sparka lite på dörren också, den har strulat förut."
Zombiemänniskorna på tåget gör som de blir tillsagda med halvhjärtat intresse.
"Ja ni får ta i hårdare alltså. Jag kör inte förrän ni gör det. Annars måste jag gå bak och göra det, förstår ni hur lång tid det tar? Jag sitter längst fram, dörren är längst bak, och tåget är jättelångt. Skitlångt alltså. Ni som är stressade - hjälp till nu."
Här börjar folk skruva på sig oroligt, någon ställer sig upp och sparkar på dörren. Publiken stittar på honom med sådan intensitet att han till slut tappar modet och sätter sig igen. Och så sitter folk. Och väntar. Så sprakar högtalarna igen.
"Okej om ni vill ha det så. Nu går jag. Hejdå!"
Några minuter senare ser man en mycket arg liten man gå förbi i tunnelbanan. Han stampar och kliver, pustar och frustar. Han snubblar på spåren och når slutligen fram till dörren. Där tar han sats och sparkar sedan till dörren med all kraft han kunde uppbåda. Flera års ilska, irritation och frustration får slutligen sitt utlopp och han fortsätter sparka på dörren. Igen. Och igen. Sedan går han tillbaka. Högtalarna deklarerar:
"Det är något riktigt fel på den vagnen. Jag tänker koppla loss den. Ni kan ju gå in i den första vagnen. Jag inser att det är rusningstid och jävligt trångt, men ni kan ju knö. Störst först och så vidare. Lycka till. Hejdå."
hahahahahahahahahahaha
den mannen borde få medalj för något iaf
Årets humorist kanske
haha det är ju omöjligt att inte älska oslo och dess innevånare! :D
Detta var väl en Norge-historia utan någon sanning alls? Om inte så tycker jag folk ska sluta klaga på Arriva här i JKPG...
Tack för att du förmedlar precis vad jag känner med Matildas flytt.
Han är schizo.. Helt klart...
Ang. den ilskne föraren.. Vissa råkar ut för så underbara händelser i sin vardag.. Jag gör det inte... Får ju vara evigt tacksam, att jag upptäckte bloggarnas värld, så man åtminstone kan LÄSA om dem :-)
haha sitter hos en kompis nu o jag va tvungen att läsa högt för henne om din lilla tunnelbanesituation. vi skrattade högt och länge. tack för att du berättar vidare såna här underbara historier. det är bara i norge detta kan hända :P.