Farlig mat
För min del varierar det ofta.
Precis som andra delar i livet präglas mitt näringsintag av perioder:
Även jag föll för kolhydratsfusket. När man jämför kalorivärdet på pasta och bröd är det lätt att bli blind och tänka på alla kolhydrater som farliga. Jag höll på i några veckor innan hjärnan lade av, konditionen försvann och jag drömde om stora limpor. Då vet det dags att tänka om.
3-timmars dieten är något jag fortfarande tror på men näst intill omöjligt att uppehålla. Den går ut på att man ska se till att kroppen får ny energi var tredje timma för att förhindra sänkt ämnesomsättning. En fin idé i grunden som i praktiken innebär en ständig press på att äta, strikta scheman och lite plats för impulser.
Mat anpassad för träning är en svår nöt. För min del innebar det långsamma kolhydrater 2-3 timmar innan träning, en frukt 30 minuter innan och mycket protein inom loppet av en timma efter avslutad aktivitet. Höll på med det här ett bra tag tills jag nästan blev rädd för att träna om jag inte uppfyllt kraven. "Men.. men tänk om kroppen bryter ned mina muskler för energi annars?" undrade jag. Tills jag kom ihåg att all träning är bättre en ingen träning.
Det livsfarliga saltet, så hette det i tidningarna. Jag inledde en jakt på salt när det var total-förbjudet i min kost på grund av alla larm-rapporter om vad överdosering av salt kan leda till. Pasta, potatis, grönsaker och ägg, alla fick de ätas utan den lilla extra kicken. Tills jag insåg att det faktiskt är jäkligt trist.
Och nu är jag inne i tallriksmodellen. Den nya, uppdaterade tallriksmodellen där 50% av maten skall bestå av frukt och grönt. Stundtals kan jag få dåligt samvete så fort jag äter en måltid utan grönsaker, men skakar av mig det och tänker att det faktiskt bara är en riktlinje. Så länge det är mitt mål är jag på rätt väg. Så länge man gör rätt mestadels får man gärna fuska ibland.
...o jag längtar te den dan man inte bryr sig vad man stoppar i sig utan fattar att livet e nu o e till för att levas, njutas...de e så kort tid! Ändå e man hela tiden tyngd av detta dåliga samvete för vad man stoppar i sig! Helt sjukt om man funderar en stund...
Fast nog måste du hålla med om att det är något seriöst fel på vårt samhälle, när de stoppar så mycket salt i hal/halvfabrikat, att folk faktiskt inte tycker att grönsaker, ägg o.s.v smakar något utan salt...
Jag tycker inte om en massa salt.. Jag tycker det är äckligt, och men tanke på vilka enorma mängder jag får i mig ÄNDÅ, trots att jag aldrig saltar grönsaker, ägg, potatis, ris, pasta o.s.v.. Så kan jag inte bli något annat än förfasad när jag ser barnen ösa på salt på allting.. B har en son, som är sanslös... Han har så mycket salt på, att det SYNS på maten.. Helt vidrigt.
Äsch, Tallriksmodellen är nog den bästa av de där, men det är inte så extremt viktigt att 50% är grönt. Det viktiga är att inte ta så mycket kött eftersom kroppen ändå inte tar till sig det.
Fast å andra sidan bekymrar jag mig mer för de onödiga extra toabesöken man fär göra om man trycker i sig en massa kött än hur det påverkar muskulaturen och fetterna. (Har bra gener som fixar det där åt mig :P)
