[[ Njorun ]]

Jag spanar ut genom fönstret och möts av en regnvägg. Uttrycket spöregn har aldrig varit mer korrekt. Åskan drar förbi, smäller ned blixtar och skrämer skiten ur små vovvar.

Själv är jag varm och mätt, iförd de allra bästaste myskläderna och strax på väg mot sängen.
Det är tokmysigt.



På jobbet har jag ännu en gång bekräftat min KNAS-stämpel när jag ihärdigt menar att vädret inte är så dumt. Att regniga dagar har sin charm.

"Oj voj vad härlig med lite regn" skrockar jag, "Så trevligt med lite svalare temperaturer efter alla veckor jag haft med 42 grader..."

Länge än så hinner jag inte innan någon träffar mig i huvudet med en mugg, en sko, en laptop eller något annat som fanns till hands. Jag är ganska ensam om mina åsiker om man säger så.

Fast egentligen.. varför hatar vi det svalare vädret? Varför är vi så inprogrammerade att ogilla regn? Precis som värmen har sina för- och nackdelar har även höstvädret två sidor. Och jag väljer att se den bra sidan.

Allt annat vore ju puckat.