Samtal
Hanna: Hej. God morgon. Det är jag.
Joel: Hej babe. Hur är det?
Hanna: Jo serdu.. Jag har bestämt mig..
Joel: För vaddå?
Hanna: Jag tycker vi borde ta ett uppehåll
Joel: ... ehh...
*tystnad*
Du vet att vi redan gjort slut va?
Hanna: Äh ditt pucko. Det har jag faktiskt inte missat. Jag menar att vi ska sluta ses helt och hållet.
Joel: Okej.. hur länge då?
Hanna: Jag vet inte riktigt. Så länge det behövs. Jag kommer inte prata med dig, ringa dig eller ens läsa din blogg. Jag behöver koppla bort dig lite. Det är svårt att gå vidare när vi fortfarande är så tajta.
Joel: Okej, jag förstår det. Men du Hanna...
Hanna: Ja?
Joel: Jag kommer sakna dig.
Hanna: Jag kommer sakna dig med.
Så nu vet ni.
Det gör typ ont i mig när jag läser det. Lilla Hanna, jag önskar jag kunde ge dig en kram! Oslo har aldrig kännts mer lockande va?! :)
Tack hanna, du är så söt så. Hoppas du håller fast vid din tro på mänskligheten ett litet tag till iallafall.
blir också så lessen när jag läser det här. hoppas verkligen du är okej lilla du. det känns lite märkligt, jag känner ju inte dig, fast det känns liksom som om jag gör det på nåt vis. känner med dig iaf.
bamsedunderkram Hanna!!
WÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ.. Jag kommer också sakna er.. ihop.. typ.. äh, du vet.. *snyftar lite tyst*
